Information om EHEC
EHEC är en bakterie som i sällsynta fall finns hos idisslande djur, men även kan förekomma hos gris. Med god hygien kan man enkelt undvika smitta.
I samband med ett tragiskt sjukdomsfall 2003 gjordes vi uppmärksamma på EHEC-bakterien. Fallet rörde sig om en flicka som fick bestående hjärnskador efter att ha ätit kallrökt korv. Personer som kan bli sjuka av EHEC-bakterien är framför allt barn under fem år, gamla eller sjuka personer med nedsatt motståndskraft.
Vad är EHEC?
Det är en bakterie som finns hos främst idisslande djur som nötkreatur och får. Den är jämförbar med campylobakter och salmonella. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras i direktkontakt mellan djur och människa.
Hur kan smittan sprida sig, förutom mellan djur och människa?
Smittan kan även spridas från människa till människa och via livsmedel. Man kan även bli smittad i utomhusmiljö via bad i förorenad sjö. Det har även förekommit att grönsaker vattnats med smittat vatten.
Internationellt har smitta förekommit i opastöriserad mjölk, ej genomstekta hamburgare, groddar och dricksvatten
Vad betyder EHEC?
EHEC betyder Enterohemorragisk E.coli. Det orsakas av en besvärlig coli-bakterie som kallas VTEC och betyder Verotoxinproducerande E.coli. På senare år har man i Sverige uppmärksammat EHEC eller E coli O157 som kan ge upphov till sjukdom.
Hur vanligt förekommande är EHEC?
Omkring 2 procent av Sveriges nötkreatur har bakterien i tarmen. Det kan även förekomma hos får och gris.
Finns det anledning att vara orolig?
Det är mycket låg sannolikhet att svenska charkprodukter innehåller EHEC-bakterier. Om man känner sig det minsta osäker bör man undvika kallrökta produkter och välja värmebehandlade produkter som kokt medvurst eller skinka.
Hur kan jag göra för att undvika smitta?
Det är alltid viktigt med en bra hygien i köket och att skilja råa livsmedel från ätfärdiga. Är man försiktig finns ingen anledning till oro. Här följer några hygienregler att tänka på:
Upphetta maten till minst 70 grader.
-Skölj grönsaker och frukt.
-Undvik opastöriserad mjölk.
-Tvätta händerna innan du äter och tillagar mat.
-Tvätta händerna efter djurkontakt.
Hur yttrar sig sjukdomen?
Inkubationstiden är vanligen 3-4 dygn (1-8 dagar).
Den smittade får magkramper och diarré, som i allvarliga fall är blodig. Illamående och kräkningar kan förekomma, men sällan feber.
Sjukdomen går normalt över efter en vecka.
Hur ska sjukdomen behandlas?
Lindrig diarré kräver ingen behandling.
Hos ca 5% av patienterna (framför allt barn och gamla) utvecklas HUS (hemolytisk-uremiskt syndrom), som uppträder inom 2 -14 dagar, med njurskador som följd. Detta kräver intensivvård och dialys samt har en dödlighet på ca 5%.
Blodproppar i hjärnan (TTP trombotisk trombocytopen purpura) kan också förekomma, vilket kräver sjukhusvård.
Vad görs i djurhållningen och vid slakten för att förebygga smitta?
- Stikta regler för gårdsbesök.
- Slakthygien. Djur hålls rena och är rena vid leverans till slakt.
Arbete med kvalitetssystem (HACCP), riskanalys regelbundna revisioner. - Stickprovskontroller. Detta gäller djur, slaktkroppar och i styckningen
Strategi och handlingsplan för EHEC - Kontroll via Livsmedelsverket
