Köttkvalitet: klassificering
I handeln finns ännu inte någon enhetlig klassificering av kött. Men vid slakt delas det svenska köttet in i klasser efter form och fett.
Vid slakt bedöms slaktkroppen efter 15 formklasser och 15 fettklasser, som utgör underlag för betalning till köttproducenten. Denna klassificering följer dock inte med till nästkommande försäljningsled. I handeln säljs det mesta köttet inom samma ram, trots att kvaliteten kan skifta.
Ur ätkvalitetsynpunkt stämmer inte alltid slakteriets fettklassificering överens med slutprodukten. Vid slakten mäts utanpåfett och studier har visat att det fettet inte helt stämmer överens med intramuskulärt fett.
I Sverige har vi jämförelsevis små djurbesättningar som gör det svårt att dela djuren i flera olika klasser. Företrädare för branschen efterlyser dock åtminstone 2 klasser tex medium och premium. En majoritet av slutförbrukarna står bakom dessa önskemål. Vissa varumärken, lokala handlare och köttgrossister går i täten och indelar sitt kött i olika egna klasser. Ett problem med dessa egna klasser är att de inte går att jämföra med varann.
Ur konsumentperspektiv skulle ett enhetligt klassificeringssystem underlätta valet i butik och man skulle tydligare uppleva sig betala pris motsvarande kvalitet.
EUROP-klasser, slaktkroppens form
E = extremt svällande och välutvecklad
U = mycket svällande och välutvecklad
R = svällande och välutvecklad
O = välutvecklad
P = något tunn och insjunken
Varje bokstav kompletteras med + eller - vilket innebär totalt 15 klasser.
Slaktkroppens fettansättning:
1 = mycket liten
2 = liten
3 = ordinär
4 = riklig
5 = mycket riklig
Varje siffra kompletteras med + eller - vilket innebär totalt 15 klasser.
