Hur tar man reda på näringsvärdet i kött?

 Svar: Det bästa sättet är att se efter i näringsvärdestabellerna. Du hittar dum till exempel på den här adressen: www.livsmedel.org

Ska man dricka juice till blodpuddingen för att få ett bättre upptag av järn?

I blodmat finns mycket hemjärn, ca 98%, men där saknas köttfaktorn. Upptaget från blodmat blir således lägre än från kött, men det totala järninnehållet i blodmat är så pass högt att det ändå är en mycket god järnkälla.

Att dricka juice till blodpuddingen ökar alltså inte upptaget, men minskar det inte heller. Däremot ökar "köttfaktorn" upptaget - t ex i form av rökt skinka eller stekt bacon.

Måste man äta kött?

I de svenska näringsrekommendationerna finns det ingen rekommendation om hur mycket kött man bör äta. Det som står är att protein bör ge 10-15 % av dagens energi (MJ eller kalorier). Protein finns i kött, fisk, ägg, mjölk och baljväxter. Proteinet i baljväxter är inte högvärdigt, vilket protein från animaliska podukter är.

I de nordiska näringsrekommendationerna rekommenderas en portion kött, 125 g, per dag.

Hur kan jag förbättra mina järnvärden genom att äta kött?

 Flickor och kvinnor mellan 11-60 år behöver extra mycket järn. Ett enkelt sätt att få i sig järn är att äta kött i en huvudmåltid varje dag.

 Mörkt kött är mer järnrikt än ljust. Välj C-vitaminrika tillbehör så ökar du järnupptaget ytterligare. Leverpastej, blodpudding och annan inälvsmat är extra järnrik.

Vad är “köttfaktorn“?

Köttfaktorn stimulerar järnupptaget, detta beskrevs av en forskargrupp redan 1968. Sedan dess har många forskare bekräftat köttfaktorns effekt. Många försök har också gjorts för att försöka fastställa exakt var köttfaktorn sitter och hur den fungerar, men än så länge vet man inte detta med säkerhet. Man vet dock att köttfaktorn är kopplad till muskelprotein och att den förekommer i kött, fågel, fisk och skaldjur. Ännu återstår alltså forskning för att klarlägga alla detaljer kring köttfaktorn. Den främsta källan till ovanstående är boken Iron Nutrition in health ande diseases av L Hallberg och N-G Asp, John Libbey&Co 1996.

Finns det socker i charkprodukter som köttbullar, kassler och korv?

På Scan Matforum svarar man att socker, druvsocker och ibland glukossirap kan ingå i deras produkter. Detta framgår av ingrediensförteckningen. Mängden deklareras ej på förpackningar men i flertalet charkprodukter är sockerhalten dock lägre än 1 %.

Oftast förekommer socker i rimsaltade produkter. Traditionellt används endast små mängder socker när man rimmar kött som t.ex. julskinka: ca 30 g socker till 5 liter vatten och 900 g salt.

I leverpastej tillsätts socker för att balansera skärpan i leversmaken. I Livsmedelsverkets livsmedelstabell för kolhydrater finns en analys av leverpastej som visar på 7 g kolhydrater/100 g varav socker (sackaros) utgör 1,2 g. Tabellen är från 1996, men stämmer bra med nutida recept på leverpastej.

Bullen Berglund hävdade alltid att lite socker var en nödvändig krydda i köttbullar. I hans kokbok från 1930 ingår 1 tsk (ca 5 g) socker till ett halvt kg köttfärs. Det finns dock färdiga köttbullar i butikerna utan socker också.

Om man äter mycket kött, kan man få för mycket järn i kroppen?

Det finns ingen risk för friska personer att äta sig till ett järnöverskott med hjälp av vanlig mat. Järnbalansen regleras av kroppen utifrån järnbehovet hos praktiskt taget alla människor.

Att äta större doser järntabletter under längre tid utan att ha järnbrist misstänks dock kunna leda till järnöverskott och bör undvikas.

Det finns en liten grupp människor som är drabbade av den ärftliga sjukdomen hemokromatos. Den som har hemokromatos kan man inte reglera sitt järnupptag och det kan leda till olika grader av järnöverskott.

Hur vanligt är allergi mot kött?

Födoämnesallergi mot nöt- och griskött är ovanligt.

Barn som är allergiska mot mjölk kan i sällsynta fall även reagera på nötkött. Vissa av dessa barn har visat sig kunna tåla nötkött som upphettats till hög temperatur som t ex frystorkat kött.

Enstaka fall av korsallergi katt och griskött finns beskrivna i litteraturen.

Kan mikrovågsvärmning minska järninnehållet i mat?

Järn liksom andra mineraler är stabila mot värmepåverkan. Det förefaller ha varit klarlagt ända sedan tidigt 80-tal att mikrovågsmatlagning har en minimal effekt på såväl protein, fett som mineralinnehållet i mat. Inte mycket nytt tycks ha framkommit på senare år.

Nov 2003

Ref

Näringslära för högskolan,1999.

Cross, Fung. The effect of microwaves on nutrient value of foods.CritRevFoodSciNutr 1982;16(4):355-81.

Vilka näringsämnen får man i sig när man äter kött?

Kött innehåller högvärdigt protein som behövs för att ersätta och bygga upp kroppens celler. Kött innehåller också stora mängder av de viktiga mineralämnena järn, zink och selen samt B-vitaminer , bl a vitamin B12 som så gott som bara finns i animaliska livsmedel. Speciellt järn och zink tas lättare upp från kött än från vegetabilier.

Är det farligt att äta bränt kött?

Vid hård stekning av kött bildas ämnen som troligtvis är farliga för människan. Dessa ämnen har visat sig vara cancerriskförhöjande och mutagena, med förmåga att skada arvsmassan, i tester utförda av Livsmedelsverket. Därför bör man undvika att äta bränt, hårt stekt och hårt grillat kött. De halter som förekommer i svensk mat tillagad under normala förhållanden anses inte ge någon ökad risk för cancer.

Källa: Livsmedelsverket 

Finns det transfett i kött?

Griskött innehåller mycket små mängder transfett, endast 0,2% av den totala mängden fett utgörs av transfett. Det innebär att den som äter en fläskkotlett med fettranden kvar får i sig 0,012 g transfett. (Jämför med ett wienerbröd som ger 0,66 g.)

I fettet från nötkött utgör transfett 3,4% av totalfettet. Det innebär att den som äter en stekt biff får i sig 0,11 g transfett. (Jämför med ett hekto småkakor som ger 1,4 g).

I får/lammkött kan transfettsyror variera mellan 4,3-9,2% av totala fettet. Transfett från lammkött spelar dock liten roll i svensk kost eftersom vår konsumtion av lamm är så låg, ca 1 kg per person och år.

WHO rekommenderar att transfett inte ska ge mer än 1% av dagsintaget energi. För den som äter 2000 kcal per dag innebär det max 2,2 g transfett per dag.

Hur lite protein klarar sig en människa på?

Det beror lite på din energiförbrukning. Låt säga att en person har en basal energiförbrukning på 1500 kcal per dag. Sju procent av 1500 kcal är 105 kcal. Ett gram protein innehåller 4,1 kcal. 105/4,1= 25,6. Eftersom det är oss du frågar, så räknar vi på kött.

Alltså behöver den tänkta personen då äta 25,6 gram protein per dag. Det motsvarar ungefär 100 gram kött (värdet varierar dock lite beroende på köttyp). Dock finns det ju lite protein i det mesta men eftersom detta är en ren tankelek så... ungefär 100 gram kött om dagen.
Livsmedlets lägre rekommendation innebär att samma person äter 36,5 gram protein per dag ( ungefär 140 gram kött).

Detta är dock inga värden som kan användas allmänt eftersom basalmetabolismen varierar en hel del från person till person – det är också en grov uppskattning och förenkling av verkligheten, men fungerar nog i ungefärliga mått.

(David Jonsson, lic kostrådgivare) 

Det kommer larmrapporter om hälsorisker som tjocktarmscancer, hjärt- och kärlsjukdomar och så vidare. Borde jag reducera mitt köttintag?

Det beror naturligtvis på hur stor din köttkonsumtion är, ifall du ska öka eller minska den. Kroppen mår bäst av att hämta protein från olika proteinrika livsmedel.

Det finns flera nya undersökningar och studier som visar att hälsorisker som resulterar i tjocktarmscancer, hjärt- och kärlsjukdomar och så vidare är väldigt komplext. Man måste ta hänsyn till en persons hela levnadssätt för att kunna läsa ut samband mellan kost och sjukdomar.

Det som nyare studier visar är, att en väl sammansatt kost av oprocessade råvaror, med en bra balans mellan protein, fett och kolhydrater är det bästa för kroppen. Högvärdigt protein (som finns i kött) är lätt för kroppen att ta upp. Att äta bra fett och kolhydrater med lågt glykemisk index är det allra bästa för kroppen.

De flesta äter för lite grönsaker. Rekommendationen är 500g per dag, vilket de flesta svenskar inte kommer upp i. Många äter också på tok för mycket socker och raffinerat vetemjöl.

Sedan spelar även andra faktorer in, som rökning eller snusning, alkoholvanor, motionsvanor och stress.

Vad består märgben av?

Oxmärgben består av ben och märg från nöt. Ben är ben och märg är 100% fett.

Om man söker på Livsmedelsverkets hemsida finns det inte något näringsinnehåll uträknat för just märgben.

Jag antar att din hund behöver tugga på benet och att fettet (som till hälften är omättat) är bra för hunden på samma sätt som det är för människan. Fett är ju ett essentiellt (livsnödvändigt) näringsämne. Kanske vet din veterinär detta bättre?

Varför används nitrit i korv/charkvaror?

Nitrit används som konserveringsmedel. Det motverkar utveckling av sporbildande bakterier, ökar hållbarheten samt påverkar köttfärgämnet myoglobin så att köttfärgen behålls efter upphettning av charkvaran. Nitrit blandas med vanligt koksalt. Mängden natriumnitrit i nitritsalt är 0,6% medan resten 99,4% är vanligt koksalt.

Nitrit deklareras som koksalt med nitirit, konserveringsmedel med nitrit eller konserveringsmedel E 250.

Ska vi sluta äta rött kött?

Rapportens slutsats var inte att man ska sluta äta "rött kött", utan ha en måttlig konsumtion, vilket är ungefär 500 g tillagat kött i veckan för vuxna personer. Enligt rapporten är det också viktigt med en blandkost med mycket grönsaker samt regelbunden motion för att förebygga cancer.

När det gäller rapportens rekommendation att undvika charkuterivaror kommer SLV att göra en djupare analys av de studier som ligger bakom just den slutsatsen, för att bedöma hur relevant rådet är för svenska förhållanden. I väntan på denna genomgång ändrar Livsmedelsverket inte på sina kostråd.

Det handlar bland annat om att granska vilka charkuterivaror som har studerats och halterna av olika tillsatser som finns i produkter på den svenska marknaden.
Källa: . SLV:s (Svenska Livsmedelsverket), tidning Vår Föda, nr 1/08

"Rött kött"

Tilläggas bör även att det finns inte någon enhetlig svensk definition av uttrycket ”rött kött”.
Indelningen i rött och vitt kött kommer från nordamerikansk terminologi. Rött kött avser då nöt, gris, lamm samt vilt.
Kött från fågel räknas som vitt med undantag av struts, som är en fågel men vars kött räknas som rött.

Läs mer!

»Ät gärna kött, men rör på dig för att förebygga cancer