Styckning av gris
I Sverige använder vi så kallad anatomisk styckning. En gris grovstyckas först, sedan skärs detaljerna ut.
Anatomisk styckning innebär att man följer bindvävshinnorna så att hela muskelknippen friläggs. I flera andra delar av världen använder man andra typer av styckning, vilket gör att styckningsdelarna kan se lite olika ut i olika länder.
Slaktkroppar från gris har högre innehåll av fettvävnad jämfört med nötkreatur och dessutom är svålen kvar på kroppen. De är också mindre vilket betyder att de flesta enskilda muskler är för små för att utgöra enskilda detaljer. Det har betydelse för hur man delar och styckar slaktkropparna.
Först sker en grovstyckning och sedan styckas detaljerna ut. I industriell styckning delas grisens slaktkropp normalt i tre delar:
- framdel med bog
- mittstycke med rygg och sida
- skinka
Dessa tre delar är viktmässigt lika stora. Före delning tas filéerna ut.
I vänsterspalten hittar du mer information om olika styckningsdelar och -detaljer, samt om hur de ska tillagas.
